En kväll som denna

För ganska länge sen den 14 september var tiden inne för ett BB besök. Kände inte av någonsomhelst början till förlossning när jag skulle gå och lägga mig på kvällen sådär halv 11 tiden. Jag gick på wc men då gick vattnet och värkarna satte igång på fullaste allvar. Klädde på mig och gick ock bultade på dörren hos grannen och bad henne komma och sitta barnvakt så länge gubben skulle föra mig till BB. Pojkarna sov men vi kunde ju inte lämna dem ensamma. Det var inte vanligt då att papporna var med på förlossningar, så han avlämnade mig vid dörren, och for tillbaka till pojkarna. Minns att jag hade krystvärkar i hissen och fick försöka stå med benen i kors upp till avdelningen! Det var bara att kliva direkt upp på förlossningssängen och krysta några gånger, så fick jag beskedet: ”det är en flicka” och jag var överlycklig! Då var klockan 23.40! Allt hade gått på ca. en timme! En störtförlossning alltså! Tur att det var nära till BB, annars kunde det ha blivit komplicerat!

Det var en regnig ruggig kväll för ganska länge sen som detta hände, min snabbaste förlossning! Idag på eftermiddagen var vi på födelsedagskaffe till henne, som nu själv är mamma!

0 tankar på “En kväll som denna

  1. scriptrix

    Mitt första barn var beräknat att födas 14.9 1971. Men jag gick över tiden, hela två dagar! Så i övermorgon blir det 39-årskalas! 😀

    Gilla

    1. lma7 Inläggets författare

      Vilket sammanträffande, tror bestämt att min flicka också föddes två dagar efter beräknad tid, samma årtal dessutom! 😀

      Gilla

  2. serenity

    Januari —70 i ett annat land en söndagkväll till KK- östra det bar i väg -men tösen hade ej så brått — vi fick vänta till måndagförmidda — ja visst man minns som i går (nästan)

    Gilla

    1. lma7

      Det är sådana saker som alla mammor minns och varje förlossning har sin egen historia. Min första var så sorglig, så den vill jag inte ens skriva om, men våra tvillingänglar har det bra där de är!

      Gilla

  3. vandravidare

    Påsklördag 1996 kl 11.04 , med kejsarsnitt.Kom ihåg när jag väntade att jag hela tiden hade på känn att det skulle bli kejsarsnitt, ville så gärna föda ”normalt”.Men så slog graviditetsförgiftningen till och tack o lov att kejsarsnitt finns.Kram till dig och dina änglar.

    Gilla

    1. lma7

      Vandris, det var också påsklördag, som det året inföll 25.3, när mina tvillingar kom på ett kort besök, mer än 2 månader för tidigt. Ingen visste att det fanns 2 babysar, inte läkaren och barnmorskan och inte heller jag, förrän den ena var född, då sparkade fortfarande den andra inne i magen. På den tiden undersöktes inte med ultraljud! Kram tibax!

      Gilla

  4. elovena

    Håhhåjjaa, jag ska inte komma här med mina historier. 🙂 Blir för långt. Men det stämmer att man minns varje gång speciellt hur det var. Och den sista gången var helt oförklarligt. Hur kunde HENNES sång spelas i radion precis de minutrarna hon blev född? Säg det. 🙂

    Gilla