Ålder är bara ett nummer, det viktiga är hur man mår! Jag har kommit fram till att det bara finns två åldrar: barn och vuxen ålder. Efter vuxen åldern blir man småningom barn på nytt! Onödigt att bli påmind om att igen har det gått ett år. Speciellt de där jämna siffrorna har jag lite svårt med. Det börjar redan när man måste byta ut tvåan till en trea, från 29 till 30 är ett alldeles för stort steg! Känns nästan som om man blir tio år äldre på en gång. Likadant är det vid 40, 50, 60 för att inte tala om 70 !
Kunde vi inte ta och slopa de där siffrorna och bara använda benämningarna barn och vuxna? När man vill gå över från barn till vuxen kan man välja själv. Det lär ju ändå vara lite olika när man blir vuxen! Sen kan man kanske välja när man vill bli barn på nytt också, eller kan man? Jag tycker i alla fall det är trevligt att vara lite barnslig, men säkert tilltar barnsligheterna med åren, som jag nu har slutat räkna! 😀
”Det verkar faktiskt som om andra hälften av en människas liv inte består av annat än de vanor hon samlat på sig under den första hälften” sade Fjodor Dostojevskij, och jag tror han hade ganska rätt!
Ha det gott alla barn och vuxna! 😀
Lizzyfix 