Det börjar bli svårt att hitta rubriker i bloggeriet, men Elovena gav mig ett förslag att skriva om matlagning ”förrivääde”, vad vi åt när jag var 10 år på -50-talet!
Hur ska jag minnas det? Minns knappt om jag åt någonting på den tiden! 😛
När jag tänker efter tror jag att det var havregrynsgröt varje morgon och den smakade bra fast jag steg upp sent och åt den kall med mjölk och socker på. Till middag nångång kl.12-13-tiden var det vanligtvis potatis kokta med skal på och brunsås till, kött var ingen vardagsmat. Någon ganska sur soppa på rabarber eller bär kunde vara efterrätt. När mamma kokade plommonkräm höll vi noga reda på hur många plommon (sviskon) var och en av oss fyra barn fick! 😀 När hon bakade en kaka delades den i 6 bitar. Millimeterrättvisa, kanske? 😮 På kvällen var det vanligen mannagryns-, råg- eller kornmjölsgröt, ”klimppamjöltse” eller ”heitvägg” eller plättar. Från fähuset fick vi spenvarm mjölk och smöret kom från mejeriet och betalningen för det drogs av från mjölklikviden. Brödet var alltid hembakat av egen odlad säd och gräddat i stora vedeldade bakugnen dit det rymdes 16 bröd. Man kunde när man ville under dagens lopp ta en brödbit och breda tjockt med smör (med tummen) och sätta sig på trappan och låta sig väl smaka.
Det gick ingen nöd på oss, vi var så gott som självförsörjande i matväg. Det var nästan bara kaffe, socker, salt och jäst som inhandlades från butiken. Godis och glass fanns inte! På sommaren var det bara att dra upp en morot torka av den på gräset och mumsa i sig eller knapra på ärtskidor och vinbär från buskarna, det var vårt godis. Och smultronställen besöktes med jämna mellanrum. Det var tider det! 8)
Lizzyfix
Pensionärsliv
Lizzyfix 
Inte växte jag heller upp på sådan mat som nu lagas i alla dessa matlagningsprogram på TV, t.ex. ”Halv åtta hos mig” och allt vad de nu heter. Men växte upp gjorde jag ändå! 😀 Det gällde för husmödrarna att ha fantasi förr i världen. Än idag kan jag inte fatta hur min mormor fick maten att räcka till åt elva barn! Men växte upp gjorde de också och inte tror jag att de hade några bristsjukdomar heller!
GillaGilla
Scriptrix, du bodde visst på självaste handelslaget, men minns knappast när kaffe och socker var ”på kort” och ransonerades efter kriget. Det var nog bara att hushålla med förstånd men alltid fanns det något att ”tzink heko” på! 😀
GillaGilla
Ditt inlägg känns som om jag skrivit det själv! Men tänk, så gott det varma nygräddade brödet var! Min första glass åt jag i 7 -8 års åldern, jag tyckte den var god men ”konstig”. Jag trodde jag skulle få knip i magen när jag ätit den. – Farsgubben kom hem med en apelsin från stán som han gav mig en gång. Jag var nog runt 7 år då också. Jag tyckte apelsinen var så otroligt fin och doftade så gott. Jag gömde den längst in i min låda, den skulle jag spara. Jag glömde ju bort den en och annan dag, men kom på mitt i allt: Oj, jag har ju en apelsin! Jag öppnade lådan, letade fram apelsinen, men vilket öde! Nu var den insjunken och alldeles grönmöglig och luktade inte det minsta gott! Vilken oerhörd besvikelse! – På den tiden var nog inte apelsinerna lika hårt ”preparerade” som idag.
GillaGilla
Annepauline, den apelsinen minns du resten av ditt liv! Vi brukade få en glasspinne på midsommarn när vi var till kyrkan för att se konfirmanderna, det var inte gräddglass, tror jag.
GillaGilla
Mjölklikviden, vad var det? Det där med smör på brödet med tummen låter väl lite sisådär, men kanske man gjorde så dåförtiden?
GillaGilla
Hej Lyxhustrun, det var bondens lön för mjölken som kördes med häst och kärra till mejeriet. Priset på mjölken räknades efter fetthalten på mjölken. Inte blev det många mark över när smörpriset räknades bort. Vi hade 4 kor!
Inget lyxliv må du tro! 😀 Trevligt att du tittat in!
GillaGilla
Hej Ima! Ser att kosten i mitt barndomshem ute i Kvarkenarkipelagen påminde om den du serverades. Utöver det du räknar upp så åt vi mycket fisk, både vinter och sommar, och så basturökte vi några får efter höstslakten som blev ett gott tillskott i vinterdieten. Vi överlevde! 😀 😀
GillaGilla
Herbert, vi drog också upp lite abborrar ur sjöpotten och på våren kom det en och annan gädda i katsarna, (katiskorna) eller vad de heter, fångstredskapen. Och så kom den kringresande fiskhandlarn med strömming, förstås! 🙂
GillaGilla
Min Morfar jobbade som slaktare då jag var liten och Mor var en riktig mästerkock. Vi frossade i oxsvanssoppa, kokt tunga och grisfötter. Mormor hade jobb på en köttbutik och därifrån kom det även kött och korv. Så fiskades det en hel del på somrarna. Mjölk och ägg hämtades från grannen och råmjölk fick vi då det fanns. Kalvdans var jättegott. Då kylskåpen kom brukade Mor laga glass, minns ännu hur gott det var. Potatis, frukt och bär fanns det rikligt av. Och mycket svamp plockade vi. I skolan fick vi mest havregrynsgröt och smörgåsar och mjölkflaska hade vi med. Och det eldades i kakelugnen där. Allt var äkta vara utan tillsatsämnen och en massa E som vi har nu.
GillaGilla
Njutis, kalvdans var gott. Några hönor brukade vi ha på sommaren och när hösten kom hamnade de i grytan. Ibland slaktades ett får och då hade vi kött och blodbröd till ”korvsteitsi”! Kylskåp fanns inte hos oss den tiden, bara en utkällare där det var ganska svalt.
GillaGilla
Ja, huhhu, nu har jag läst alltihopa! Tänk va annorlunda det var… vad ska det bli av oss som preparerats med E-ämnen i många år. Fast nog tror jag vi åt ganska bra mat ännu när jag var barn men sen barkade det av när jag nådde vuxen ålder på 80-talet. –Det var intressant läsning Ima, tack för det! Nu vill jag också veta var ni tog era käder ifrån på ”den” tiden? 🙂
GillaGilla
Elovena lilla, jag tror du borde få se stället jag berättat om! 😀 Ska vi ta en runda dit i sommar?
Tack för det nya uppdraget, tänker du börja hålla mig med bloggjobb?? 😮
GillaGilla
Klimpamjölk gjorde min mamma också, men så kokade hon också någon sorts välling av surmjölk med russin i. Och surmjöksgröt.”Bländogröt” kallade vi det.
Gott var det bara man int fick det alltför ofta . Sen var det välling med moln på. Det var uppvispad äggvita som var molnen. Och ”fladron” vet ni vad det var? Oj, vad jag minns många fler maträtter, men en annan gång mera.
GillaGilla
Mormor 2, jag vet inte vad ”fladron” är?? Bländo var visst samma som kärnamjölken som man kunde koka ”skripelkotse” på. Åtminstone när man kärnade smör för hand blev det en god kärnabländo med lite smörklimpar i! 🙂
GillaGilla
Tack för den läsningen! Roligt att läsa om hur det var i din hemby, för det är ju verkligen ett ställe som förändrats (folkmängden) de senaste 50 åren! Berätta gärna mera 🙂
GillaGilla
Essibo, jag är ju så gott som avslöjad redan så visst kunde jag berätta lite mera detaljerat, men jag vill inte skriva om tråkiga saker och berätta historier om människorna i byn fast det lätt skulle gå att få ihop en nätt liten bok! 😀 Byn kunde faktiskt heta ”Avliden”. 8)
GillaGilla
Inte skall du lämna ut folket som bott där utan bara skriva sådär allmänt. Det där med ”Avliden” går ju att diskutera. 🙂 Folkmängden har ju ökat (i procent räknat) ganska mycket den senaste veckan, eftersom ett hus till nu är bebott (skriver man bebott??? låter ju helkonstigt). 🙂
GillaGilla
Essibo, nu berättar du nyheter för mig, är ett hus till bebott? 😮 Det har jag inte ens hört!
GillaGilla
Jodå, 1 st hyresgäst har flyttat från kyrkbyn..
Svar: Det låter ju bra, befolkningen steg med 20% minst… 😀
GillaGilla
Jag är kanske lite yngre, men vi köpte nog också meterkorv, länkkorv från butiksbilen som kom 1-2 gånger (?) i veckan. Där stod vi med näsan just ovanför disken och räckte lappen åt butiksbilsbiträdet, för det fanns ett sånt också plus chauffören. Så plockade de fram och vi plockade i handelsväskan och var nöjda.
GillaGilla
Blottendag, int ha du väl handla från sama bil som ja?? 😮
GillaGilla