Det här minns jag mycket bra fast det hände 1951. Ännu bättre därför att jag skrev dagbok på den tiden och har fortfarande kvar mina anteckningar.
”Fredagen den 10/8 – 51
Vi har varit till doktorn pappa och jag, på tisdagen nästa vecka skall vi till Malmska sjukhuset.”
Om tisdagen 14.8 skriver jag: ”Pappa och jag har varit till Malmska. Doktor Öhman har opererat bort mina halskörtlar. (tonsiller alltså) Men han hade inte sövd mig.”
Jag fick sätta mig på en hög stol och en sköterska stod bakom och höll i mitt huvud och så tog doktorn sin tång och bad mig gapa. Sen klippte han till först i den ena sidan och sen i den andra och ännu en tredje gång var han in med tången i min hals. Det gjorde fruktansvärt ont obedövad som jag var. Efter att ha vilat en stund fick vi traska iväg ett par km. till min faster där vi övernattade.
”Onsdagen den 15/8 -51
Vi sov på Kivilös hos faster S. Det har gått bra och vi kom hem i dag med postbussen.”
Så var det med den saken. Mycket sjuk hals hade jag en vecka åtminstone och svårt att äta. Inga värkmediciner var det fråga om.
Det man inte dör av blir man starkare av, sägs det, kanske det stämmer?
Lizzyfix 
Huvaligen! Tyvärr minns jag ingenting som hände 1951, så fornminnesminister jag är! 😛
GillaGilla
Scriptrix, kanske fornminnesministern borde bytas ut?? 😛
GillaGilla
Uuuusch! Det måtte ha varit smärtsamt! Stackars barn!!! Men detdär var ju innan jag var född…det blev bättre sen. 😉 Fast mina tonciller har jag fortfarande kvar.
GillaGilla
Liv, jag tror nog halsen är sjuk nu också efteråt, men själva operationen liiite skonsammare! Och glass fisk jag inte bara vällingar … 😦
GillaGilla
Går lite annorlunda till nu för tiden.Jag borde oxå genomgå detdär men jag liksom skjuter upp det hela tiden, he vaar int passlit 😉
GillaGilla
Vandris, jag skulle inte göra om det, men det har inte behövts heller … För mig var det ju andra som bestämde (då ännu) vad som skulle göras. 8)
GillaGilla
Hemska saker! Inte var allting bättre förr 😦 Nejför!
GillaGilla
Greta, jag blev nog friskare efter den operationen, brukade alltid få örvärk när jag blev förkyld. Somt var bättre förr, inte allt! 🙂
GillaGilla
Men huj då..stackars barn..du hade säkert traumor över det länge.
GillaGilla
Hanna, inte tror jag att det påverkat mig dessto mera, det var ju en engångsföreteelse för mitt eget bästa. En vecka senare skrev jag: ”Vi har varit till sjukhuset och visat halsen, doktorn tyckte att det hade blivit bra.”
GillaGilla
UJJJJ! Stackars Lill-Ima! Tänk så det gick till förrivääden. Jag har inte behövt genomgå sån operation, varked bedövad eller o-. Du var nog en tuff liten tös!!!!
GillaGilla
Elovena, nej inte tuff alls, men klarade mig utan att svimma, fast det var mycket nära, då vi gick över torget och pappa började prata med en farbror som han kände … det började svartna för ögonen och jag måste säga att nu ska vi gå. Men fram kom vi till faster!
GillaGilla