Kategoriarkiv: Forntid

Mera forntid

När jag var så flitig med kameran i går så ska ni få se några Fagerbacka bilder till om det är någon som är intresserad.  Där på ett bord fanns en mycket gammal tidning: ett provnummer av Jakobstads Tidning från 3 december 1898. Ett rum är tapetserad med gamla tidningar, där fanns också en spinnrock, fast den ser ut att vara lite uppmålad.

DSC01001 DSC00998 DSC01007

Fagerbacka

Vi besökte ett fäbodsställe som återställts i sitt forna skick som det såg ut för så där 100 år sedan eller ännu längre tillbaka i tiden. Tystnad, lugn och ro råder där nu några kilometer från annan nyare bebyggelse. Men där var säkert liv och rörelse för länge sedan med några familjer som bodde där sommartid med sina kor, hästar och får och hårt arbete för att försörja sig.

DSC00989DSC00991DSC01012DSC01020DSC01004DSC01014

Tiderna förändras

60-70 år är ingen lång tidsperiod, men det är så långt bakåt i tiden som mitt minne sträcker sig. Och mycket har förändrats under den tiden. Ingen visste då på 1940-50 -talet hur snabbt och enkelt det skulle gå att ”sända brev” t.ex. Då fanns bara papper och penna, kuvert och frimärken och ”snigelpost”. Sen var det bara att vänta någon vecka på svar. – Datorer och e-mail hade ingen hört talas om. Inte ens telefon hade vi hemma när jag växte upp. (Hur klarade man sig??).

Nu kommer nya metoder att kommunicera hela tiden så t.o.m. att blogga håller på att bli gammalmodigt, verkar det som ..

Men jag är gammal, modig och envis så jag bloggar vidare!  🙂

Kaniner

Nu ska ni få höra hur det gick till på 1940-talets krigstider. Det står att läsa i ”SPARARENS JUL”  1944, som upphittades av en slump i sommar. Det handlar om kaninuppfödning på Lantbruksklubbarnas sida. Nu hade det blivit fred i vårt land, men Elisabeth Beaurain uppmanar ändå klubbmedlemmarna att fortsätta föda upp kaniner. Jag citerar valda bitar: ”… Det husdjur, vilket i år, liksom under de två senaste åren varit mest utbrett inom våra klubbar är kaninen; t.ex. under år 1943 beräknades att omkring 880 klubbmedlemmar höllo kaniner. Kaninskötseln gav dessa ungdomar över 1,8 miljoner mark i inkomst.
Vi har ju fått fred i eget land och mycket talar för att det snart också blir slut på den stora uppgörelsen ute i världen. Småningom kan därför handel och sjöfart börja igen, varor kunna säljas och köpas och ransoneringen av mat och kläder upphävas. Kaninköttet, som nu har varit härligt att ha, då annat ej funnits, blir då troligen inte mera så efterfrågat som det varit. Likaså blir skinnen mindre efterfrågade då annat pälsverk finnes att tillgå. … av de tiotusentals kaningårdarna komma flertalet att upphöra något år efter världskrigets slut, ifall inte exportmöjligheter till utlandet öppna sig. …”

Hon uppmanar ändå att hålla kaniner för husbehov: ”Om vi tänka oss en vanlig familj med två eller tre barn, så räcker en fet kanin utmärkt till ett mål. Kaninen steks färdig på lördagen och värms bara upp till söndagen och på måndagen kokas skrovet till en härlig soppa…
… Enligt försiktig beräkning bör en kaninhona kunna ge 3 kullar om 6 ungar årligen, vilket betyder att vi för att få 24 söndagsstekar och några ”gäststekar” bör hålla två honor och en hane, och för att få 50-60 stekar fyra honor och en hane…  Och se till att steken verkligen är fet och god, ty då är de en läckerhet som försvarar sin plats även på det finaste bord…”
Till sist skriver E.B.: ”Må vår lösen således bli ”färsk kaninstek till söndagsmiddag.” Lycka till!”

Så var det då och i Belgien äter man fortfarande kaniner och tycker det är en delkatess, har jag hört!fyra H

Gammalt fotografi

I det över 100 år gamla huset där jag föddes har det alltid funnits en förstoring av ett par som jag inte brydde mig så mycket om vem de var när jag var yngre. Men småningom fick jag veta att det var min farfarsfar och farfarsmor. Daniel född 1825 och Maria född 1830 de gifte sig 9.2 1852. Han lär ha varit skräddare, de fick fem pojkar och en flicka och 1877 flyttar de från Terjärv till Esse. farfarsfar och farfarsmor

 

Skolan för länge sedan

Läste att någon undrade om det fanns gardiner i skolan förr, så jag grävde fram några gamla skolfoton och har nu svart på vitt att gardiner hängde i fönstren 1947! Bilden är tagen bakom småskolan, men jag råkade vara borta från skolan den dagen fotografen var på besök så jag finns inte med. Alla flickorna har förkläden. Skolan timrad och omålad … småskolan

skola

Drar mig till minnes …

Det här inlägget kommer i kategorin ”Forntid”!   🙂  Det var alltså för mycket länge sen, 1963-66 som jag arbetade på Sjukhemmet (avd.4) i Vasa som hjälpsköterska. Den tiden då vi ännu hade blå-vitrutiga klänningar och en stärkt vit mössa på huvudet.
Det hände sig att det till den manliga avd. 2 kom en yngre patient. Det hette nog ”sjuk- och åldringshem”, men där fanns nästan bara åldringar. När vi jobbade nattskift var vi ofta tillsammans en vårdare från varje avdelning, hjälpte varandra att svänga patienter och drack kaffe tillsammans. En natt var jag med min jobbkompis M och tittade in till den yngre patienten, som låg med benet i gips på vilket det var skrivet en massa autografer! Minns inte att jag skulle ha skrivit mitt namn där.
Min kompis som råkade vaka nyårsnatten har berättat att när klockan slog tolv hördes ljud från ett rum och när de tittade efter kom det från rummet där den yngre och en äldre tysk man låg. De hade stämt upp med ”Vårt land, vårt land …” för full hals på tolvslaget!   🙂
Vem tror ni den yngre mannen var?  Jag kan inte skriva ut hans namn här ifall tystnadsplikten fortfarande gäller efter närmare 50 år?!  8)