Bara mulet och ”råskväder”, men i morgon börjar ny månad med nytt väder får vi hoppas!Det är nålbindarväder nu, bara tummarna fattas på nya vantar.
Tänk att en tolftedel redan gått av detta år! 😮
Tidningarna är fulla av sånt som jag nu bläddrar hastigt förbi, jag avskyr tävlingar av alla de slag både att se på och att läsa om. Men att skida har jag tyckt om. Bara det fanns fina spår var det trevlig att ”hasa sig fram på nederbörden”, men tävla, nej tack! Likadant med allt annat tävlande, vad det än gäller. Om det sen beror på att jag varit för lat eller något annat vet jag inte, men det känns bara så motbjudande…. Är jag månne helt ensam om detta ointresse för sport och tävlingar av alla de slag?? 😦
Läste att någon undrade om det fanns gardiner i skolan förr, så jag grävde fram några gamla skolfoton och har nu svart på vitt att gardiner hängde i fönstren 1947! Bilden är tagen bakom småskolan, men jag råkade vara borta från skolan den dagen fotografen var på besök så jag finns inte med. Alla flickorna har förkläden. Skolan timrad och omålad …
Läser i 101 enkla råd: ”Det finns alltid något att vara lycklig och glad för. Sök detta något idag.”
Först tänkte jag, var ska jag då söka, men vid lite eftertanke finns det hur mycket som helst att vara glad för tex.:
Det är inte kallt och januari är just slut!
Jag får sova så länge jag orkar och sen får jag göra vad jag vill.
Jag är frisk.
Jag har en dator där jag kan skriva ner detta.
Jag har ”gubbe”, barn, barnbarn, goda bloggvänner och andra vänner
Jag har mina handarbeten.
Jag har min barnatro.
Och mycket mer finns det att vara glad för! ”Inse att lycka är ett val. De flesta är inte lyckligare än de bestämmer sig för att bli”!
Ha en bra måndag alla som råkar titta in här! 🙂
Att blogga är lite som att skriva brev! Fast man inte skriver mottagarnas namn på breven är det ändå trevligt att få svar. 🙂 Men lämnar man svaren obesvarade kan det hända att man inte får flera svar på bloggbreven!
I yngre dar när varken mobiltelefon eller dator fanns var jag en flitig brevskrivare. Alltid när jag var hemifrån skrev jag brev hem och till vänner.En stor del av de brev jag fått finns sparade, de äldsta mer än 50 år gamla. Ibland har jag undrat om mina många brevvänner har sparat de brev jag skrev!? En tid sedan fick jag faktiskt läsa ett par brev som jag skrev i början på 60-talet till en väninna!
Slutar man skriva brev får man inga brev själv heller, och vill man få kommentarer ska man själv ge kommentarer, så enkelt är det! 😉
Men säkert finns det de som hellre bara vill vara högt på listan med mest lästa och det är ju fritt fram att kämpa på mot toppen …. 😀
Fin helg till alla!
Idag har jag konstaterat att det går att göra avigt på många sätt men rätt bara på ett sätt. Jag vet inte om det är så med allt man gör men nu gällde det aviga och räta maskor när man stickar. På tre olika sätt har jag kunnat sticka avigt men lärde mig själv ett fjärde sätt idag i skolan som skolmommo! 🙂
Nu citerarjag igen: ”Ju mer vi lär oss desto mer vill vi lära. Den som gör det till en vana att lära sig något nytt varje dag vaknar med en aptit på livet — en förväntan och iver att upptäcka mer om den värld som Gud har skapat och dem som han har placerat där. Finns det något som du alltid har velat lära dig? Sätt igång och studera det!”
Man blir aldrig för gammal att lära sig något nytt, tydligen! 🙂
Gästen kom och gick, en fin bukett jag fick! 🙂 Årets första tulpaner för mig. De lär vara köpta på rautatieasema Helsingissä. Jag tog pulka med till statonen när jag mötte Gästen, och så fick hon själv dra sina väskor och jag tog hand om buketten! 🙂 Sen blev det kvällste och så reste Gästen vidare, tyvärr! Det blev bara en blixtvisit men ack så trevlig!
Lite ett av varje
Vi hoppas att du ska trivas med våra ö-inlägg. Oavsett om du bor på ön året runt, kommer hit med jämna mellanrum eller aldrig varit här... Givetvis skulle det varit trevligt om vi kan få dig, som aldrig varit på Gotland, att åka hit för första gången. Vi tror inte du skulle ångra dig. Chansen är betydligt större att du drabbas av samma känslor som Bosse fått varje gång, som vi varit här på semester. Välkomna önskar Bosse och Solveig Lidén!
En dag ska vi alla dö, alla andra dagar ska vi leva!
På upptäcktsresa med min kamera
Författare till romanen "Mina fotsteg i ditt hjärta", "Minnen som stannat kvar" och medförfattare till kåseriboken "Skimrande ögonblick - och dagar i grått". Alla tre böckerna går att köpa här på bloggen. Tryck på köp bok/böcker under min header för vidare information. Dessutom finns det 37 st kategorier på bloggsmörgåsbordet. Förhoppningsvis hittar du något som tilltalar dig. Du får väldigt gärna lämna en trevlig kommentar. Tack för besöket. Välkommen tillbaka.
Pensionärsliv
min vardag, en bråkdel av mitt liv
Ett år på stugan och hemslöjd
Pensionärsliv
Mitt liv som trebarnsmamma i en förort till Minneapolis, MN, USA
tallbackstantens andra mummelforum
Ironi blandas med egensinnig humor. Ibland kan inläggen ta ett och annat allvarligt galoppsteg.
Såvitt man är människa måste man bry sig
Livet på Udden i text och bild
Om ett liv i rörelse
Låt humor vara en del av vardagen